Förord till livet.

[Och alla stenarna på gatan verkar hata mina steg, tänk om man vore långt långt borta, långt långt borta]
Månen den lyser å stjärnorna dom glittrar så, när jag går nerför trottoaren.

Kärlek

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Blogg:

Små korta stunder:

Trackback
RSS 2.0